![]()
Bakgrund
Ambulanssjukvårdens utökade roll
Svensk
ambulanssjukvård har genomgått en signifikant förändring och är under stark progress. Avancerade undersöknings-
och behandlingsmetode har införts i den dagliga verksamheten. Vårdarnas kompetens har höjts generellt
sett och från oktober 2005 bemannas varje akutambulans med minst en legitimerad sjuksköterska.
Dessutom
krävs det vid nyanställning vanligtvis specialistutbildning inom akutsjukvård, främst med inriktning
mot ambulanssjukvård. Ambulanssjukvården har därmed positionerat sig så att dess betydelse och roll
ytterligare kan expandera. I denna förändring, ledande till ökat bedömningsansvar och en mer medveten
ambition att patienterna får rätt och säker vård direkt, krävs det även utökade möjligheter till beslutsstöd.
Inom den svenska ambulanssjukvården genomförs varje år cirka 1 miljon
ambulansuppdrag. Ambulanssjukvårdens betydelse ökar i den pågående strukturomvandlingen, då den hospitala
akutsjukvården koncentreras till färre sjukhus med längre transportsträckor för ambulanserna som följd.
Forskning
visar att många ambulansuppdrag är av icke akut karaktär samtidigt som den vanligaste slutdestination
är akutmottagning på närmaste sjukhus, oberoende av om detta är en optimal lösning för den enskilde
patienten. Negativa konsekvenser av icke optimala bedömningar och beslut om vårdbehov, eller avsaknad
av optimala vårdkedjor, kan ses både på individ-, organisations- och samhällsnivå. Behovet av innovativa
arbetssätt är tydligt avseende bedömning av patienters vårdbehov för att optimera användandet av den
kvalificerade resurs som ambulanssjukvården utgör.
Att införa patientperspektivet
i den medicinskt dominerade ambulanssjukvården innebär att vårdandet likaväl som den medicinska behandlingen
kan utvecklas.
Ett vårdvetenskapligt patientperspektiv står inte i motsättning till
medicinsk vetenskap utan innebär istället att vård och behandling inom ambulanssjukvård vilar på flervetenskaplig
kunskap. Det yttersta målet är att i gemenskap med patienten lindra dennes lidande genom behandling
och en vårdande hållning som stimulerar patienten till positiva hälsoprocesser.
En flervetenskaplig
kunskap i ambulanssjukvård möjliggör att åtgärderna utförs med en sådan hållning och att både vårdvetenskapliga
och medicinska kunskaper används.
Medicinsk forskning
Prehospital
akutsjukvård innebär omhändertagande av patienter som inte sällan drabbas av livshotande tillstånd orsakade
av sjukdom eller trauma samt
svåra symptom. Den övergripande målsättningen för den prehospitala
akutsjukvården måste med nödvändighet vara att minska lidande, skydda livshotad
organfunktion
och stödja välbefinnande. Detta sker genom olika typer av interventioner varav de medicinska utgör en
del.
Den medicinska behandlingen inom den prehospitala akutsjukvården
har vuxit fram först på senare år. Det är framför allt den symptomlindrande behandlingen
som
kommit i förgrunden. Här har narkotisk analgetika utgjort ett dominerande inslag men andra exempel utgörs
av bronkdilaterande behandling vid akut
luftvägssjukdom samt lindring av ischemi vid
akut kranskärlssjukdom med hjälp av nitroglycerin och betablockerare. Brist på vetenskaplig forskning
gör
dock att en del av den nuvarande medicinska behandlingen i prehospital miljö kan
ifrågasättas.
En ökande kunskap om patofysiologin vid olika sjukdomstillstånd
har placerat den prehospitala akutsjukvården i fokus även vad gäller den medicinska
behandlingen.
Ett belysande exempel utgör den akuta kranskärlssjukdomen där vi idag vet att behandling i tid innebär
räddad hjärtmuskel. Detta innebär
att ett tidigareläggande av behandling både kan både
rädda liv och lindra symptom på kort och på lång sikt. Ambulanssjukvårdens möjlighet att ge rätt
vård
och behandling så snabbt som möjligt är vid vissa sjukdoms- och traumatillstånd avgörande för att kunna
åstadkomma positiva effekter på individ-,
organisations- och samhällsnivå.
Informations-
och kommunikationsteknik – IKT
Inom ambulanssjukvård
behöver en rad data insamlas, värderas och dokumenteras. Det handlar både om att varsebli och registrera
mätbara data såsom puls, blodtryck och syrgasmättnad samt göra observationer som bygger på hörsel, lukt,
känsel och syn. Samtidigt måste ett holistiskt synsätt råda så att patientens hela situation beaktas.
Detta
sker genom att vårdaren har kunskap och erfarenhet att bedöma situationen adekvat och välja ett optimalt
beslut om hur fortsatt vård skall genomföras.
Vårddokumentation är här ett nödvändigt
hjälpmedel som innebär att vårdaren i skrift (för hand eller via informations- och kommunikationsteknologi)
beskriver, värderar, bedömer, planerar och utvärderar sitt handlande.
Databaserade journaler
med text- och bilddokumentation var starten för en ny teknikutveckling. Framtidens beslutsstödssystem
innebär dokumentation och beslutsstöd för vård och behandling i ambulanssjukvård.
Ett
etiskt patientperspektiv
Inom ambulanssjukvård har etik en central
betydelse för att värden som ett gott liv, hälsa och minskat lidande ska kunna tillvaratas inom lagstiftningens
ramar och genom värden som självbestämmande, delaktighet, integritet och rättvisa. Inom ambulanssjukvårdens
specifika kontext kan dock etiska problem och konflikter förstärkas som exempelvis när ambulanspersonal
är tvungen att fatta beslut om att påbörja, fortsätta eller avbryta livsuppehållande behandling. Ofta
ställs stora krav på ambulanspersonalens etiska kompetens.
För att skapa
förståelse för hur etiskt beslutsfattande påverkas, och i sin tur påverkar, patientens fortsatta vård
är det viktigt att få ökad kunskap kring hur erfarenhet, utbildningsbakgrund och olika former av beslutstöd
påverkar beslutsfattande inom ambulanssjukvård och vilka konsekvenser detta får för patient, närstående
och övrig vård. Utifrån en ökande kunskap är ambitionen att formulera en beslutsplattform för etiskt
beslutsfattande inom ambulanssjukvård bestående av utbildningsprogram, fortlöpande beslutsstöd samt
handledningsprogram.
Det datorbaserade beslutsstödet implementeras därefter vid ett större
antal ambulansstationer för att sedan utvärderas.
Tillbaka