År 2000 fick Region Östergötland uppdraget av Socialstyrelsen att ta fram ett koncept att transportera högisoleringspatienter på ett säkert sätt. Det var ett samprojekt med både statliga aktörer, regioner och privata aktörer. Det övergripande syftet med ambulansen är att den ska kunna transportera personer som har utsatts för mycket smittsamma sjukdomar med allvarliga symtom och med stor dödlighet, till exempel Ebola. Ambulansen är flyggodkänd och kan transporteras i ett Herkulesplan där vård av patient kan ske under hela transporten.
Både ambulansen och all medicinteknisk utrustning har genomgått luftvärdighetsgranskning och provning för att vara godkänd för att transportera och vårda patienter i ett Herkulesplan.
Ambulansen kan transporteras via både landsväg via flyg. Om transporten överstiger mer än fyra timmar så är det aktuellt med flyg. De patienter som är aktuella att färdas med ambulansen är patienter med virala hemorragiska febrar, VHF eller blödarfebrar. Till den gruppen hör Denguefeber Lassafeber, RiftValley-feber, KrimKongo, Marburg och Ebola.
Högisoleringsambulansen har en unik möjlighet att vårda en högisoleringspatient som kräver intensivvård i ambulansen. Den medicintekniska utrustningen innefattar bland annat sprutpumpar och övervakningsutrustning. Medarbetare i högisoleringsambulansen arbetar i skyddande dräkter med Hepa-filter. Till utrustningen finns även ett slusstält som vid längre flygningar dockas till högisoleringsambulansen för personalbyte och sanering av medarbetare som arbetar inne i sjukhytten för att det inte ska bli någon kontaminering i flygplanet.
När ett högisoleringsuppdrag är utfört transporteras patienten till Högisoleringsenheten, Universitetssjukhuset i Linköping för vård.
Övriga flygtransporter med Högisoleringsambulansen är ECMO-transporter och intensivvårdstransporter.
Högisoleringsambulansen kan även utnyttjas för andra transporter på landsväg, som till exempel intesivvårdsuppdrag, kuvösuppdrag, ECMO -uppdrag och övriga ambulansuppdrag.