Den nya lagen ersätter den tidigare visselblåsarlagen och kommer att medföra en del nya krav på både privata och offentliga verksamheter. Bland annat blir företag med 50 anställda eller fler skyldiga att administrera en kanal för visselblåsning.
– De arbetstagare som använder en visselblåsarfunktion ska vara försäkrade om total anonymitet och uppgifter om deras identitet kommer att omfattas av sekretess, berättar Jonas Dahl, jurist på Falck Healthcare.
Fler omfattas av den nya lagen
Enligt den nya lagen ska man som medarbetare kunna larma om missförhållanden till en intern kanal på arbetsplatsen. Den interna kanalen måste ha tydliga rutiner för hur rapporter om missförhållanden tas om hand för att följa den nya lagstiftningen och skydda den som lämnar uppgifterna. Arbetstagare ska även kunna visselblåsa genom en extern kanal.
– Hur den interna kanalen ska administreras är upp till företaget. Man kan välja att ha det internt inom verksamheten eller anlita en visselblåsarfunktion utanför företaget. Det ska även gå att slå larm till en myndighet förmodligen kommer det at bli Arbetsmiljöverket som kommer att få detta uppdrag, säger Jonas Dahl.
Något som är nytt är också att fler ska skyddas av den nya lagen. Skyddet kommer då även att gälla arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget.
– Visselblåsarfunktionen ska se till att hålla kontakten med den som lämnar uppgifterna, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om hur man tagit informationen vidare. I grund och botten har företagens ansvar vid kännedom om missförhållanden på arbetsplatsen inte förändrats utan de måste agera enligt svensk lagstiftning, säger Jonas Dahl.
Viktigt att bistå med rätt stöd för de inblandade
En viktig del av visselblåsarprocessen är det behov av psykosocialt omhändertagande som kan uppstå när missförhållanden på arbetsplatsen kommer upp till ytan. Mattias Klawitter är psykolog och krisstödsamordnare på Falck Healthcare och tycker det är viktigt att företag ber om hjälp om de inte vet hur de ska göra när missförhållanden blir kända på arbetsplatsen.
– Det kan vara så att man som chef eller HR får in uppgifter om missförhållanden som man inte vet hur man ska ta sig an. Är man behov av krisstöd eller extra stöd till personalen kan vi hjälpa till med det. Även om de sitter med anonyma uppgifter har vi tjänster som gör att de kan komma vidare, berättar Mattias Klawitter.
Exempel på insatser kan vara utredning kring kränkande särbehandling eller en kartläggning av arbetsklimatet. En kartläggning syftar till att göra en kvalificerad riskanalys och ger ett bra underlag för att kunna förbättra arbetsmiljöarbetet. Om det finns en osäkerhet kring vad de uppgifterna som kommit in faktiskt handlar om kan en kartläggning bidra till att räta ut frågetecken.
– Svårheten med en visselblåsarfunktion är att den som kommer med informationen är anonym. Därför kan en kartläggning vara hjälpsamt då intervjuerna med arbetstagarna om arbetsklimatet är konfidentiella. Enskilda utsagor ska inte kunna knytas till en viss person, det ligger i metodiken, säger Mattias Klawitter.
