Goda råd

Krishantering på arbetsplatsen

Att vara förbered och ha en väl utformad krisplan är avgörande för hur ett företag eller organisation hanterar en kris. Här hittar du råd om viktiga förberedelser och hur man på bästa sätt möter sina medarbetare i krisen alla faser.

1. Förbered er på det värsta 

Upprätta en krisplan och se till att både chefer och medarbetare vet vad den innehåller. Det viktigaste med en bra kris­ plan är arbetet på vägen till att skapa den. Ni bygger insikt genom att diskutera vilka olika krissituationer som kan drabba er och hur ni kan förebygga ohälsa genom att ha tydliga rutiner. Se till att krisplanen tyd­ ligt beskriver även hur ni regelbundet ska testa den och uppdatera den, och vem som är ansvarig för att det sker.

2. Organisationens ansvar

Formulera vilka risker som specifikt kan drabba er organisation – på individ­ nivå, gruppnivå och organisationsnivå. Tydliggör företagets ansvar på samtliga tre nivåer.

3. Utsatta arbetsplatser

Fler och fler arbetsplatser utsätts för ökat hot och våld. Arbeta förebyg­gande genom att gå igenom lokaler, larm, tillgänglighet för att se om risker kan förebyggas. Utbilda personalen i hur de ska agera inför en en hotfull person.

4. Snabbt stöd 

Utifrån ett återhämtningsperspektiv kan det vara avgörande med ett snabbt och stödjande agerande från chefer och led­ning. Det förmedlar respekt och bekräftar att företaget förstått att personal är drab­bad och att man kommer få hjälp. Ta hjälp utifrån för att bygga kompetens och som stöd i en akut situation, men lämna inte över ansvaret.

5. Förstå krisens förlopp 

För att kort beskriva ett komplicerat förlopp kan krisen delas in i faser, men i verkligheten rör vi oss ofta ”två steg framåt och ett steg bakåt”. I den så kallade chock­ fasen skyddas vi från en traumatisk upple­ velse genom att avskärma oss från den eller helt förneka den, vilket felaktigt kan upp­ fattas av omgivningen som ett tecken på att den drabbade inte behöver hjälp, trots erbjudande om det. Fråga igen! Det är inte säkert att personen ens förstod frågan! I reaktions­ och bearbetningsfaserna kom­ mer känslorna desto starkare, först osorte­rat och kanske skuldtyngt, aggressivt eller uppgivet, sedan mer resonerande. I nyo­rienteringsfasen accepterar vi faktum och låter det inträffade bli ett avstamp för en nystart. Ofta kan det dröja ett helt år eller mer innan vi når dit, ibland längre vid dra­matiska förluster.

6. Informera tidigt och återkommande 

I dagens medielandskap är informations­ försprånget viktigt. Snabb korrekt infor­mation hjälper både oss och omvärlden att skapa en gemensam bild och förstå­else för det otänkbara som hänt. Brist på information ökar osäkerheten och bidrar till starkare reaktioner: Vad är det som har hänt? Hur kunde det ske? Hur kommer det påverka mig, gruppen och företaget?

7. Samma information till alla inblandade 

Utgå från att du inte kan informera för mycket. Även upprepad information om att det inte finns någon ny information är viktig att ge. Tänk också på att använda samma budskap i olika kanaler: mejl, sms, under personalmötet, i det enskilda samta­let, på internwebben, till dem som inte är på jobbet och vid behov till media. Ta stöd utifrån om ni får kritiska frågor från media.

8. Samla de berörda

Kalla snarast till ett obligatoriskt kris­möte där du samlar gruppen på en trygg och avskild plats. Under mötet kan du inledningsvis informera om vad som hänt och hur planen ser ut. Ge sedan utrymme för medarbetare att kommentera det som hänt – och håll ett sakligt, stödjande fokus. Som avslutning summerar du situationen, gruppens upplevelser och kan även infor­mera om vanliga och normala krisreak­tioner. Krismöten och ev. frivilliga avlast­ningssamtal är stabiliserande.

9. Se till att finnas till för de drabbade

Krisens olika faser kräver olika sorters stöd från omgivningen och ett bra stöd både från jobbet och privat är inte sällan avgörande för personens återhämtning. I det akuta skedet handlar det om att trygga personen på bästa sätt, att visa omsorg om den som drabbats men på dennes villkor. Fokusera inledningsvis på att ge mänsk­lig närvaro i tid och rum, mat och dryck samt att generöst lösa praktiska saker åt den drabbade.

10. Låt det ta tid 

Var uthållig och följ upp under lång tid genom att ställa den enkla frå­gan: ”Hur känns det nu?” Erbjud alltid den drabbade möjligheten att få professionellt samtalsstöd. Själva erbjudandet i sig själv ökar personens egen kapacitet.

Läs mer

Utforska vidare